Dags att väcka det sovande folket
Det finns inga egentliga drivkrafter hos de som har regeringsmakten idag att göra Sverige till ett mer normalt land med ordning och reda vad gäller migration och krav på assimilering.
Det finns inga egentliga drivkrafter att hålla kvar vid det som gjort Sverige så framgångsrikt under decennier och sekel.
Det finns inga egentliga drivkrafter att göra medborgare till fria medborgare med sann egenmakt där staten enbart är till för att stödja och skänka förutsättningar för utveckling.
Det som finns är en maktelit som i grunden är inkompetent och innerst inne vet att så är fallet. De vet att om de skulle behöva söka sina tjänster på ett vanligt sätt skulle ansökan hamna i papperskorgen. De är däremot uppslukade av känslan av makt och förträfflighet som bygger på luft. Men dagen kommer då allt detta kommer att rämna för dem personligen.
De är marionetter i ett mycket större spel, som är systemiskt och resultatet av lång tids anpassning mot "godhet" som princip och social ingenjörskonst som metod. Dagens vänsterpolitiker tänker fram till nästa val. Andra tänker fram till nästa sekel och längre än så. Muslimska brödraskapet har effektivt lyckats infiltrera den svenska maktapparaten och håller på att välta den över ända utifrån den dysfunktionella godhetsdoktrinen.
Godhetsdoktrinen har skapat ett överskott av underlåtelser mot det svenska samhället. Man har bland annat underlåtit att skydda landet mot främmande infiltration under lång tid. Och nu har fördämningen släppts på ordentligt.
Detta låter som dramatiska överdrifter, men är realiteter idag. 40 klanfamiljer finns etablerade i Sverige som styr en stor del av den organiserade kriminaliteten i våra utanförskapsområden, uttrycker biträdande rikspolischef Mats Löfving i en intervju. Dagarna innan beskrev rikspolischefen Anders Thornberg läget som mycket allvarligt vad gäller grov organiserad brottslighet. Polisen har nu tagit bladet från munnen,

Sameh Egyptsons och Johan Westerholms avslöjande arbeten kring islamism och Muslimska brödraskapet är ovärderliga för att rulla upp denna soppa av inträngande islamism och klanstyre. Det är dessa krafter som måste bekämpas, inte de små cykelställsproblemen som man så gärna reglerar mot idag.
Det svenska etablissemanget rör sig som fiskar i ett fiskstim. Att inte avvika för mycket är ytterst viktigt. Idag går fortfarande strömningarna åt ett håll som innebär ett fortsatt svenskt förfall mot ett nattsvart mörker. Många bevakar sina positioner för att inte riskera dem och då är det smart att följa stimmet.
Kändisar spelar nickedockor och de som inte gör det fryses ut. De antas vara icke-människor med mörka själar. Svenskar i gemen följer med i det falska spelet. Vi litar på auktoriteten och de må vara kändisar eller någon som de sett på Rapport, för då är det ju sant. Många är förda bakom ljuset bland annat genom att etablerad media effektivt ser till att vinkla så att endast den "goda" sidan får prime-time och bra rubrikplaceringar och därmed behandlas väl.
Muslimska brödraskapet och dess förgreningar i det svenska samhället utgör både tes och antites i relation till Socialdemokraterna som byggt upp det svenska folkhemmet och etablerat den grund vi står på idag och den postmodernistiska fortsättning som följt. Tesen består i de fagra orden om sammanhållning, allas lika värde och tron på en bättre framtid och antitesen på det "men" som alltid följer: Men det gäller naturligtvis inte de fall någon bryter mot sharia, för den står över allt annat. Av någon anledning lyfts alltid tesen fram från regimen, medan antitesen döljs effektivt i svammel och dimridåer.
Svensken i gemen är lättledd. Politiker är även de lättledda och drivs som sagt av kortsiktiga framgångar. MB och deras fränder är experter på att leda och att göra det långsiktigt och strategiskt. De vet vad de vill. Det vet inte dagens svenska vänsterpolitiker. Vänsterpolitikerna lever kvar i en tid rent mentalt som inte längre finns. En tid där det var enkelt att styra och reformera, där vi riktade blickarna framåt utifrån att vi i realiteten var på väg framåt i en känsla av gemensam strävan.
Att säga "Vi såg det inte komma" är nog bland det mest avslöjande som någonsin uttryckts från regeringshåll. Det diskvalificerar statsministern för all tid. Utifrån sådana imbecilla uttalanden förtjänar (S) att sjunka kraftigt i opinionen. Vi kallar det pasokifiering, som i Grekland. Det kommer att hända förr eller senare.
Att förvandla Sverige till en krigszon är inte att ta ansvar. Det är att spela ett spel med andras liv som insats. Det är att rasera vad som byggts upp av generationer. Det är att håna alla de som varit med och arbetat hårt för att bygga Sverige. De som bidrar till detta ska bort från makten och aldrig få komma tillbaka.
Kraften att förändra allt detta finns inte bland dagens etablerade politiker utan hos folket som snart kommer kräva förändring. Så det är dags att väcka det sovande folket och det är bråttom.