VÄRNA MUSLIMER SOM VILL LEVA I FRED UTAN SHARIA

Islam är inte i första hand en religion utan en ideologi som i sina skrifter anbefaller hur en rättroende muslim ska leva sitt liv där det läggs ett ovanligt stort fokus på relationen till de som inte är rättroende (kuffarer kallas de ibland). Många koranverser beskriver hur rättroende med våld ska bekämpa de otrogna:

Koranen 5:33 "De som kämpar mot Allah och Hans Sändebud och vars strävan det är att störa ordningen på jorden och sprida sedefördärv skall utan förskoning dödas eller korsfästas eller få hand och fot på motsatta sidor avhuggna eller förvisas från (sitt) land. Denna förnedring skall de utstå i detta liv och i det kommande livet skall de få utstå ett outsägligt lidande;"

Detta anbefallna våld är säkert inte känt eller i alla fall accepterat av det stora flertalet av världens 1,6 miljarder muslimer. För en salafist är det dock lag att så ska ske. Är man jihadistisk salafist så är steget mellan ord och handling redan taget. Dessa människors härjningar har vi kunnat bevittna inom ramen för IS.

Det centrala är att de mest fanatiska uttolkarna av Koranens verser också de facto besitter en stor makt med stora finansiella resurser. Fanatismen är numer på export och Sverige har visat sig vara ett villigt och självklart mottagarland.

I Sverige har den så kallade hederskulturen fått ett starkt fäste genom invandring från länder där denna kultur är inhemsk. Hederskultur finns i stora delar av världen inte bara den muslimska, vilket är viktigt att påpeka. I vissa kan tänkas att hederskulturen till och med förstärkts här på grund av bristen på förståelse för och känslan av hot från det svenska sekulära samhället. Hederskultur och religiös övertygelse går ofta hand i hand.

Hederskulturen är en grogrund för att befästa extrema tolkningar av Islam. Utanförskap och vilsenhet i den egna identiteten i mellanlandet som uppstår mellan hemlandet och nylandet utgör också en grogrund. Skapandet av alternativa sätt att förhålla sig till socialisering än det som är funktionellt kan uppstå. Gängkriminalitet med inblandning av vapen och droghandel kan finnas med i bilden. För vissa är Sverige som en godisbutik för att göra lite som man vill i brist på en stark auktoritär styrning (som fanns i hemlandet). Med direkt religiös påtryckning så skapas ett alternativ som kan vara lockande och lovar framtida segrar. Vi skapar en grund för sanna parallellsamhällen understött av halvt ljusskygga islamistiska rörelser som frodas i den svenska drivbänken.

Islam är inte en privat företeelse utan mer av en dogm som styr dess utövares liv. Man bär inte en privat övertygelse utan man förväntas följa vissa livsmönster utifrån vad som anbefalles som rätt eller fel. I de extrema yttringarna ligger fokus på en våldsam relation till omgivningen. I andra fall handlar det om att omvända det lokala samhället till lagen (Sharia) utan stort inslag av våld (mer med en långsiktig plan).

De flesta muslimer vill dock leva helt fredligt utan att behöva följa Sharia och om det är något vi ska värna så är det att det får fortsätta vara så.